måndag 23 november 2015

Hur svårt ska det vara?

Mitt ideella engagemang tar mig med på kurser och utbildningar, tillfällen som skapar utrymme att reflektera i mötet med andras livssituation och livsval. Hur ser mina livsval ut? Vilka olika delar består jag av?

 Det ryms så mycket i en människa, vi är så mångfasetterade. Utifrån hur du väljer att beskriva dig skapas den bild som omgivningen ser av dig, det som är du. Omgivningen adderar sedan själv sådant som egentligen inte alls har sagts men som finns med i betraktarnas ryggsäckar i form av tidigare erfarenheter.
Varför är det så svårt att komma ihåg att alla människor är unika?
Så som vi ser på varandra sådana blir vi eller i alla fall jag, inte alltid men ibland. Ibland låter jag samhällets blickar forma mig till den hjälpbehövande, bidragsberoende, funktionsnedsatta kvinnan som grannarna tycker skulle få det bättre om hon flyttade in på ett hem.

Visst, jag lever med en funktionsnedsättning och behöver stöd av både människor och myndigheter för att min vardag ska rulla på med så lite friktion som möjligt. Men det är också tack vare dessa människor och myndigheter som hinder raseras och ger mig möjlighet att följa det glada pirret i magen.
Det pirret och jag har tävlingssimmat på elitnivå, fördjupat oss i journalistik, utforskat skådespeleri, varit i Palestina och nu är vi på väg mot nya äventyr.
//Camilla Björnehall

söndag 22 november 2015

Den osynliga makten

Den finns i luften, jag känner den men ser den inte. Den lägger en tyngd på mina axlar, skapar ett tryck i mitt huvud och spänningar i min hals som gör det svårare för orden att hitta ut ur munnen.
Den osynliga makt som uppstår i ett möte mellan två eller flera parter där någon av parterna har beslutanderätt och kan avgöra förutsättningarna för hur den andra parten kan agera eller till och med existera. Det här förhållandet kallar, Bengt Lindqvist, fd socialminister för beroendets psykologi.
Någon gång i livet kommer vi alla att sitta på den sida som har beslutanderätt, det gäller att vara uppmärksam på när det händer för det är inte alltid lätt att inse att ens roll innehar den digniteten att kunna avgöra förutsättningarna för någon annan.

Om medvetenheten och uppmärksamheten finns kan vi skapa mellanmänskliga möten där den osynliga makten inte har tillträde. Bekväma möten som präglas av jämlikhet.
Vad är ett bekvämt, jämlikt möte för dig? Hur skapar du dem?
//Camilla Björnehall

torsdag 12 november 2015

Utlämnad till samhällets omsorg?

Hur känns det i kroppen att inte kunna förmedla sig eller alls kunna ta hand om sig efter en förvärvad hjärnskada? Experters utlåtande, lyhörd och inkännande kompetent personal kan vara det som avgör den skadades nästa steg i livet efter vården på specialklinik. Behovet av dygnet-runt-stöd kan berika eller hindra i livet har föreningen erfarit. Vård som utförs av personal med god kompetens, lyhördhet, stor respekt och ett medskapande förhållningssätt berikar livet för den skadade och dennes närstående. Motsatsen bygger upp motstånd och grusar tillvaron för den skadade och dennes närstående. Skatteavlönad personal har att rätta sig efter aktuella lagar, riktlinjer, direktiv som värnar mänskliga rättigheter och kvalitetssäkrar det individuella unika stödet. Tyvärr visar vissa delar av samhällets omsorg sådana brister att det enskilda livet inte respekteras! Konsekvenserna blir då onödigt lidande och onödig ohälsa. Dessa hinder skall naturligtvis rivas eller hur?
Gun Ingvarsson/ närståendestödjare Hjärnkraft Västerbotten

onsdag 11 november 2015

" Känna att du kan få en häst på 650 kilo att göra som du vill ger självförtroende"

 

 Charlotte Enberg vill att alla ska ha tillgång
till naturen oavsett funktionalitet

Charlotte ”Lotta” Enberg har hållit på med hästar sedan barnsben och älskar att jobba med människor men trodde inte att det gick att kombinera valet.
_Så, för 2,5 år sedan föddes idén att starta ridterapi, berättar Lotta.

 Fröet såddes när hon i sitt arbete, på ett LSS-boende, följde en av hyresgästerna på hens ridlektion.
_ Något sådant här skulle jag kunna göra själv fast på ett annat sätt, tänkte jag. Sedan kom den här gården ut till försäljning.
Sambon Fredrik sa: Kör! Sedan november 2014 bor paret på Enlunds Gård i Överboda, strax utanför Umeå.
När beslutet var fattat åkte Lotta till Järna, utanför Södertälje och utbildade sig inom ridterapi, hos Johanna Pechman. Lotta vill att alla ska ha tillgång till naturen oavsett funktionalitet. Verksamheten har tre terapihästar i varierande storlek, med olika stegkvalitét och personlighet.
_ Det är upp till mig vilken som passar, jag anpassar efter personens mål och förmåga. För mig är det viktigt att hästarna är positiva, glada och kontaktsökande, att de är intresserade och vill vara delaktiga.
För att skapa förutsättningar att möta kunden på bästa sätt finns ett formulär på hemsidan där den som är intresserad av att börja rida fyller i tidigare erfarenheter av ridning, vad hen vill kunna göra tillsammans med hästen och vilken målsättningen är med ridterapin.
_Genom formuläret får jag veta lite om personen innan vi ses. Sedan blir det en dialog oss emellan och i vissa fall följeslagare, under passets gång. Jag har också möjlighet att rådfråga en sjukgymnast om det skulle behövas.
Lotta har valt att ta emot kunderna individuellt.
_Det blir ett närmare samarbete mellan ryttaren hästen och mig, vi lär känna varandra alla tre och kan utvecklas tillsammans i ryttarens eget tempo. Sedan är det inte alla som trivs i grupp.
På den egenhändigt byggda ridbanan i skogen alldeles intill stallbacken övas ridvägar.
_Att känna att du kan få en häst på 650 kilo att göra som du vill ger självförtroende. Dessutom övar du naturligt på att ta initiativ, kommunicera och framförallt fokusera, när du rider kan du inte vara någon annanstans än här och nu.
Ibland byts ridbanan mot bergets ojämnare terräng och kroppens muskler får arbeta när den följer med i hästens rörelser längs stigen. Luta framåt, luta bakåt, andas in, andas ut, sträck upp, titta framåt, gunga med.
Verksamheten är under ständig utveckling för att möta kundernas önskemål och för att göra det möjligt för fler att möta naturen till häst.
_Vi har en ramp att sitta av och på ifrån, olika sadlar beroende på personens förutsättningar att sitta. De finns de som behöver rida barbacka och då har vi ett handtag att sätta på hästen så det är lättare att hålla balansen.
Möta naturen får ryttarna bokstavligen göra.
_Vi har inget ridhus utan håller till ute året om, i alla väder, det är så fint att uppleva årstidernas skiftningar i naturen. Jag har extra kläder att låna ut om man har klätt sig för lite, säger Lotta
Text och foto Camilla Björnehall



Terapihästarna, Accent och Bamse, i hagen tillsammans med kompisen Devin


  _
Rampen underlättar på och avstigning