måndag 9 januari 2017

Kostnadseffektivare med enhetligt system för färdtjänst i annan kommun

Besökte nyligen Umeå. Då jag använder elrullstol är jag i behov av färdtjänst med specialfordon och är beviljad detta i min hemkommun. Den som är beviljad färdtjänst har också rätt till att använda färdtjänst även i andra kommuner.

För att utnyttja möjligheten till att använda färdtjänst när du befinner dig utanför din hemkommun behövs ett intyg från din färdtjänsthandläggare. Så långt inga konstigheter. Intyget måste du naturligtvis beställa en tid innan din resa. Där jag bor är det tre veckor för att du garanterat ska få intyget innan du åker (vid storhelger som tillexempel  jul och påsk bör du vara ute i ännu godare tid) inte det  heller är speciellt konstigt. Hur detta intyg utformas är olika i alla kommuner och hur det ska se ut skiljer också utifrån vilken kommun du ska besöka. I Sverige finns det 290 kommuner det blir alltså 580 varianter på hur dessa intyg kan se ut. Har du fel typ av intyg eller om din handläggare inte meddelat till kommunen du besöker (i de kommuner som kräver detta) så de kan lägga in dig i deras register går det inte att utnyttja färdtjänst när du befinner dig i kommunen du besöker. Använder du då elrullstol eller av annan anledning är i behov av specialfordon är du strandsatt. (Har hänt mig.) Kan du åka vanlig taxi går det ju att boka en sådan, utan att utnyttja färdtjänstens rabatterade pris. Att boka specialfordon utan att ha tillgång till att göra det via färdtjänst är på många orter inte möjligt.

Som ni nog förstår så är det ju inte lätt för varken färdtjänsthandläggaren eller en själv att hålla reda på och veta vilket typ av intyg du behöver för just den kommun du ska besöka och om och i så fall var de ska meddela ditt personnummer och vilka datum du har rätt till att utnyttja färdtjänsten i kommunen du ska besöka. För att du ska kunna lita på att du kommer kunna använda dig av färdtjänst under din resa behöver du själv ta reda på vad som gäller i den kommun du ska besöka. (Använder du dig både av elrullstol och manuell rullstol blir det ofta två olika varianter på intyg och du behöver alltså ta reda på vad som gäller för var och ett av dessa). Så du kan informera färdtjänsthandläggaren när du beställer intyget om hur det ska utformas. Att det finns så många olika varianter gör det ju också väldigt krångligt för både de som tar emot beställningarna av färdtjänstresor och för chaufförerna som är de som tar ut betalning av egenavgifter.

Alla kommuner har olika taxor för egenavgiften när du använder färdtjänst i annan kommun, men de är så gott som alltid betydligt högre än avgiften du betalar i din hemkommun och avgiften de som bor i kommunen du besöker betalar. Jag betalar 24 alt 36 kronor för en enkelresa när jag åker inom staden i min hemkommun, i Umeå är egenavgiften för färdtjänst inom staden 38 kronor.
Då jag använder färdtjänst i annan kommun blir egenavgiften 25% av taxametern. Då jag åker specialfordon är taxameteravgiften betydligt högre än om jag kunnat åka vanlig taxi, så jag betalade aldrig under 100 kronor. De resor jag gjorde, inom staden, mellan ett par olika stadsdelar låg alla på över 180 kronor.

Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken och färdtjänsttaxan i din hemkommun ska utgå från kollektivtrafikens priser. De ligger dock nästan alltid en bit över vad en vanlig bussresa kostar och jämförs alltid med enkelresor. För färdtjänst går det inte att köpa mängdrabatterade kort. På de två veckor jag befann mig i Umeå gjorde jag 6 resor (3 tur och returresor) och betalade alltså över 1000 kronor för dessa. Då färdtjänst ju som sagt är en del av kollektivtrafiken kan en jämförelse med vad det skulle kostat mig om jag kunnat ta bussen vara på sin plats. I Umeå går det att köpa busskort med mängdrabatt, för 6 enkelresor kostar det 240 kronor.

Varken vid färdtjänst i annan kommun eller vid färdtjänst i din hemkommun har du rätt till att korsa en kommungräns. Så fort en kommungräns korsars blir det riksfärdtjänst som har andra regler och som är svårare att bli beviljad. (En del kommuner har dock valt att låta färdtjänstberättigade resa även till grannkommunen). Detta gör att jag inte har möjlighet att under min vistelse i Umeå besöka min vän som bor i Nordmalings kommun.

Det är alltså både väldigt mycket dyrare att resa för mig än om jag hade kunnat använda mig av den vanliga kollektivtrafiken och extremt krångligt för alla inblandade (mig, färdtjänsthandläggaren, den som ska ta emot min resebeställning, chauffören som ska ta betalt). Hade det inte varit både bättre och betydligt mer kostnadseffektivare i alla led om systemet var enklare och mer enhetligt i hela landet?
/Pafyrahjul
Vill du se mer av pafyrahjul hittar du henne på instagram och facebook.