Ärtsoppa och pannkakor

Vem har bestämt att man ska äta ärtsoppa och pannkakor på torsdagar? Det torde inte vara många som vet det idag. Jo, det har en historisk förklaring, men de faktorer som låg till grund för det föreligger inte idag, likväl lever normen vidare av tradition.

Normen om ärtsoppa och pannkaka är ju dock en norm som de flesta av oss vågar bryta och inte vill eller ids följa. Vi inser också att det kan vara både tråkigt och dumt att varje torsdag äta ärtsoppa och pannkaka. Det finns de som inte alls hört talas om ärtsoppa och pannkaka på torsdagar och det finns de som tycker att det är gammaldags och så gör vi inte nu längre. Det finns ju sushi, och tacos och meze och pommes med bea och... ja, variationerna är oändliga och vi har kommit långt från gamla tiders matvanor.

Ni förstår säkert vad jag är ute efter. Livet har mycket att erbjuda. Att bestämma sig för att bara vissa saker är bra, eller att de är så bara för att det "alltid" har varit så, och utestänga annat gör att livet blir allt bra enformigt och begränsande och i längden skulle det dessutom innebära att alla andra variationer inte tillåts existera. Det skulle inte finnas utrymme, för att vi inte skulle ge det utrymme.

Det mesta i livet är som det är för att vi har bestämt oss för att det är på ett särskilt sätt eller för att det varit på ett särskilt sätt förut, men så behöver det inte fortsätta vara. Eller vad säger du, visst gillar du annat än ärtsoppa och pannkakor?

/Sophie Karlsson